Ett klassiskt franskt sytem - fast i Spanien. Murcias spårväg har varit ett lyft för den lokala kollektivtrafiken. I början av oktober 2019 var det dags för föreningens studieresa. Denna gång reste föreningen till tre olika spanska Spårvagnsstäder, Alicante, Murcia och Valencia.
De olika systemen besöktes dels för att få se ganska nya moderna system och linjer, men också för att få se vilka utmaningar som finns när ett modernt system börjar åldras, Valencias system är nämligen 20 år på de äldsta platserna.
Med på resan var representanter från Västerås stad, Vy Buss och SNC-Lavallin / Atkins och programmet var intensivt med start tidigt på morgonen till sent på kvällen.
Besökets första dag inleddes efter att de sista deltagarna ankommit från Sverige lunch i hotellets lobby innan vi blev mötta av vår lokala guide från konsultbolaget IDOM som har varit involverade i designen i samtliga av de system vi besökte och trafikbolaget FGVs tekniska chef.
Första stoppet var den tunnel i som utgör samtliga spårvägslinjers (förutom L5) ändhållplats och tre första hållplatser. Tunnlarna har en arkitektoniskt välkomnande utformning som är attraktiv för resenärerna, men är väldigt svår att underhålla då alla delar i tunneln är unika. Efter en tur på varje hållplats i tunneln, gick turen vidare till FGVs kontor, där vi fick möjlighet att se driftsledningen och lära oss mer om utmaningarna som finns i att blanda duospårväg med vanlig spårväg. Utmaningarna ligger bland annat i att duospårvagnen kör 100 km/h medan den vanliga stadsspårvägen mest kommer upp i 70 km/h vilket gör tidtabellen känslig för störningar. Det är också problematiskt att blanda ett system med järnvägssignaler och vanlig spårväg då det kan bli väntetider för system som körs på sikt. Dock har FGV fått systemet att fungera och trafiken är mycket uppskattad. Sträckan som numera trafikeras av duospårvägen var tidigare en oelektrifierad järnväg som var en väldigt effektiv barriär längs den attraktiva kusten. Med konverteringen till spårväg öppnades området upp för såväl boende som turister.
Högt i tak med ljusa färger och bra belysning lockar ner resenärer i de underjordiska tunnlarna som utgör de första tre hållplatserna i Alicantes spårvägssystem.
Efter besöket på FGVs kontor där vi se trafikledningscentralen tog vi spårvagnen en bit norrut, för att prova olika spårvagnstyper, och få känna på skillnaden i gångegenskaper och hastighet. Medan stadsspårvagnen visade upp sin tillgängliga sida, så visade duospårvagnen upp sina bättre gångegenskaper och högre hastighet. Framförallt genom den nyöppnade tunneln där duospårvagnen rullade fram i 100 km/h medan stadsspårvägen fick nöja sig med en toppfart på 70 km/h.
Bild från Alicantes trafikledning där personalen har överblick över hela systemet. Även FGVs informationsinsatser utgår härifrån.
I den nybyggda tunneln kan spårvagnarna köra betydligt fortare än i områdena som är integrerade med staden i gatunivå.
En sista genomgång av de arkitektoniska elementen på ändhållplatsen gjordes innan gruppen skiljdes åt för dagen. En frivillig utflykt erbjöds längs linje 2 som är en ren stadsspårväg som inte är anpassad för turister och anpassad för studenter, pendlare och de som bor på heltid i Alicante. Antalet resenärer är stort och det är tidvis rejält trångt på linjen.
I övergången mellan gatuspårväg och snabbspårväg. Fram till denna hållplats är spårvägen helt integrerad i stadsmiljön. Efter denna hållplats kör man fortare och spårvägen påminner då mer om Tvärbanan i Stockholm.
Gruppens utflykt till Murcia inleddes med en timmes bussresa mellan Alicante och Murcia. På plats möttes vi av lokala representanter från ett företag som jobbar med att tillgänglighetsanpassa kollektivtrafiken för människor med synnedsättning; Navilens. Systemet har två huvudsakliga funktioner, en som är en vägledning för personer som har svårt med synen, och en del som hjälper seende med exempelvis vägvisning från hållplatsen, avgångsinformation och liknande.
Plaza Circular är den stora bytespunkten i Murcia. Här möts de flesta busslinjer och spårvägen. På stolpen sitter koden som används av Navilens vilket tillgängligör kollektivtrafiken såväl personer med synnedsättning som lokalbor som vill veta när nästa vagn går.
En skärmdump av AR-läget i Navilens-appen som visar vilken plattform du ska åka från om du ska mot stan.
Systemet kräver enbart en app på telefonen och klistermärken på fordon och hållplatser för att fungera, resten sker bakom kulisserna på en server. Detta gör att driftskostnaderna för systemet är minimala. Gruppen fick möjlighet att prova på de olika taggarna som satt på Plaza Circular, vilket är den stora trafikknutpunkten i Murcia. Vi fick sedan en tur med spårvagnen för att se hur man löst framkomligheten för spårvägen på smala gator.
Turen gick senare vidare till resans enda depåbesök, där våra värdar bjudit in representanter från drift och byggnation. Vi fick lära oss att spårvägen är ett PPP/OPS-projekt, som varit mycket framgångsrikt i att både bygga spårvägen till budget och tidsplan. Tyvärr så slog den ekonomiska krisen till precis när spårvägen stod klar, och man har inte sett den utveckling i utvecklingsområdena som man hoppats än. Men det är på gång i staden igen och mycket av byggnationen sker i form av förtätning längs med spårvägslinjen. Det finns ambitiösa utbyggnadsplaner för spårvägen, men i realiteten så är det enbart en av linjerna som är nära att förverkligas, och det är förlängningen till den nya järnvägsstationen. Anmärkningsvärt i såväl Murcia som Alicante är att spårvägen inte angör varken järnvägsstation eller busstation (men det finns planer att förlänga även i Alicante).
Driftledningen i Murcia.
Spårvägens depå är i Murcia väldigt avskalad och man har i princip bara de funktioner som är minimum för att driften ska fungera. Ett intressant inslag är att solpanelerna på byggnadens tak står för hälften av energin som förbrukas i depån.
Efter en avslutande sen spansk lunch, åkte gruppen tillbaka till Alicante med buss.
Resans sista besök skedde i Valencia. Valencia var Spaniens första moderna spårvägsstad och det var därför intressant att se hur vilka utmaningar som finns i ett system som börjar bli till åren. Utöver spårvägen så har Valencia även en lätt tunnelbana vilken ansluter till spårvägen på ett flertal ställen, varav två där det går att byta direkt över plattform mellan transportsätten.
I en av Valencias stationer går det att byta över plattform från tunnelbana till spårväg. På stationens utsida är det svårt att tro att det finns ett stort stationskomplex med fyra spår under.
En viktig aspekt som lyftes fram av våra värdar är att få exempelvis tunnelmynningar att smälta in i omgivningen. En av bytesplatserna under jord lyftes fram som ett gott exempeld där stationen smälter in väldigt bra med omgivande hus. Detta gjorde att trafikbolaget inte fick in ett enda klagomål när projektet planerades och genomfördes.
Spårvagnstrafiken i Valencia är tät och man har mycket resenärer i systemet, vilket ibland är en utmaning. Vagnarna multas ofta men man skulle behöva större kapacitet i form av fler och längre vagnar.
Det är tidvis trångt ombord på spårvagnarna, där de äldsta vagnarna nu börjar bli rejält till åren. Samtliga fordon ska moderniseras.
Efter en rundtur i systemet för att se hur spårvägstrafiken är integrerad med metron och gatumiljön fick gruppen se den kommande slutstationen för linje 10. Detta kommer bli den enda spårvägslinjen som angör järnvägsstationen och den kommer förläggas under marken intill den nya järnvägsstationen. Tunneln stod klar för tio år sedan, men som så många andra projekt i övriga Spanien avstannade projektet när den ekonomiska krisen slog till. Efter en översyn av projektet och en något sänkt ambitionsnivå är nu färdigställandet igång igen och om två år kommer de första spårvagnarna att rulla ut från stationen till den 5,5 km långa linjen. Någon anslutning till övriga spårvägsnät finns dock inte från början, utan man kommer behöva en provisorisk depå för att upprätthålla trafiken.
Även om det är svårt att tro nu, så kommer det att gå spårvagnar här om två år.
När gruppen inspekterat klart tunneln, färdades den till flygplatsen för hemfärd till Sverige, fyllda med nyttiga erfarenheter att använda hemma.
Spårvagnsstäderna arbetar för att det ska bli lättare att bygga spårvägar. Organisationen förmedlar kunskap och främjar samarbete om spårvägsprojekt. Medlemmar är kommuner och regionala kollektivtrafikmyndigheter. Föreningen välkomnar även företag och intresseorganisationer som associerade medlemmar. Spårvagnsstäderna vill underlätta finansieringen och förenkla regelverket för att bygga och driva spårväg. Spårvagnar är miljövänliga och effektiva. De är bekväma för resenären och skapar attraktiva städer.
Powered by Notified