2020-01-21 16:16Bloggpost

Full fart framåt för nya spårvägen i Sydney

Röd spårvagn kör fram på Sydneys huvudgata. Den nya spårvägen i Sydney.

Strax innan jul 2019 öppnade en ny del av Sydneys spårväg. Det är den andra linjen som öppnat i Sydney sedan den moderna spårvägen gjorde comeback i slutet av 1990-talet. 

På byggplank runt om i Sydney påminns man om att Sydney varit en stor spårvägsstad.

På byggplank runt om i Sydney påminns man om att Sydney varit en stor spårvägsstad.

Som så många andra städer runt om i världen las spårvägen i Sydney ner, efter ha varit det största spårvägsnätet på södra halvklotet. 1997 öppnade en första linje som påminner mycket om spårvägen i Birmingham med en kort sträcka i gatumiljö, för att sedan gå ut på en gammal nedlagd järnväg. Denna första sträcka byggdes som ett PPP-projekt (OPS) och blev förhållandevis bra, men en sträcka som var kritisk för att höja resenärantalet blev aldrig av, och spårvägsutvecklingen stagnerade ett bra tag. Till slut återfördes spårvägen till Sydneys kommun som annonserade investeringar inte bara i den befintliga spårvägen, utan även i ny spårväg runt om i staden och integrerade även biljettsystemet i övriga kollektivtrafiken vilket gjorde att linjen blev en stor framgång. Man valde även att använda befintliga spårvägen för ett stadsomvandlingsprojekt och lägga ner den monorail som hade byggts tidigare. 

Linje 1 som idag går västerut från järnvägsstationen ut till de västra närförorterna är den som går på en gammal nedlagd godsjärnväg. Den trafikeras av CAF Urbos 3-vagnar och servar de områden på Pyrmont-halvön som gått igenom en stor omvandling de senaste decennierna, och har gått från att vara industriområde till områden med underhållning, bostäder, kongressanläggningar och liknande. I Dulwich ligger ändstationen intill järnvägen, och det är tydligt att sträckan en gång suttit ihop med den. Sista delen till Dulwich öppnade så sent som 2014. 

Linje 1 har sin ändhållplats vid centralstationen.

Linje 1 har sin ändhållplats vid centralstationen.

Sydneys första spårväg går på en gammal järnvägssträcka till Dulwich, och påminner på mer än ett sätt om spårvägen i Birmingham.

Sydneys första spårväg går på en gammal järnvägssträcka till Dulwich, och påminner på mer än ett sätt om spårvägen i Birmingham.

Det som är mest intressant i Sydney just nu är linje 2 som öppnade strax före jul 2019, och linje 3 som kommer öppna i mars 2020. Linjerna går genom centrala Sydney på eget område, och ut i närförorten och började byggas 2015. Linjen trafikeras av Alstom Citadis 305, vilket är 30 metersvagnar men som permanent går multipelkopplade vilket ger en total längd på 70 meter och en rejäl passagerarkapacitet. I de centralaste delarna använder man elförsörjning genom en skena i marken (APS) och utanför centrum kör man med vanlig kontaktledning. Trafiken är tät, en spårvagn var fjärde minut i respektive riktning (8 minuterstrafik på respektive linje). I nuläget vänder de vagnar som i mars kommer fortsätta på linje 3 vid Centralstationen. 

 

Flera olika transportslag samexisterar i spårvägens tracé, det är inget problem för cyklister, rullstolar, barnvagnar och resväskor att ta sig fram och över spåren.

Flera olika transportslag samexisterar i spårvägens tracé, det är inget problem för cyklister, rullstolar, barnvagnar och resväskor att ta sig fram och över spåren.

Inne i centrum är det kontaktledningslöst som gäller.

Inne i centrum är det kontaktledningslöst som gäller.

Spårvägen har eget utrymme även i centrum, även om vissa fastigheter har korta utfarter till närmaste korsning i spårvägens utrymme.

Spårvägen har eget utrymme även i centrum, även om vissa fastigheter har korta utfarter till närmaste korsning i spårvägens utrymme.

Trafiken utförs av Transdev som är entreprenör på uppdrag av delstaten som säger systemet. 

Anledningen till att man valde att satsa på spårväg i Sydney var för att minska den trängsel som tidigare rådde med busstrafiken. Längs med sträckningen finns flera stora målpunkter såsom cricketstadion, universitetet, galoppbanan och liknande. Alla stora besöksmål som tidigare enbart hade busstrafik. Spårvägen följer också en av de rutter som tidigare fanns i Sydneys omfattande spårvägssystem. Linje 1 och 2/3 korsar varandra i plan, och skyltningen skvallrar om att det åtminstone i teorin är möjligt flytta vagnpark från en linje till den andra, men hur ofta det görs är oklart. 

Även om officiell statistik ännu saknas för linjen, så var det under artikelförfattarens besök gott om resenärer på linje 2, och behovet för 70-metersvagnar är tydligt. 

Ändhållplatsen för linje 2/3 är Circular Quay varifrån du kan åka både tåg och båt. Den stora genomfarten för bilar smälter förvånansvärt bra in i stadsbilden. Utrymmet under viadukten erbjuder matställen mm.

Ändhållplatsen för linje 2/3 är Circular Quay varifrån du kan åka både tåg och båt. Den stora genomfarten för bilar smälter förvånansvärt bra in i stadsbilden. Utrymmet under viadukten erbjuder matställen mm.

Hållplatserna i Sydney är öppna och utan barriär. Biljettmaskiner finns på plattformarna och biljetter viseras innan påstigning.

Hållplatserna i Sydney är öppna och utan barriär. Biljettmaskiner finns på plattformarna och biljetter viseras innan påstigning.

Hållplatserna i Sydney ger ett välkomnande intryck även på kvällen.

Hållplatserna i Sydney ger ett välkomnande intryck även på kvällen.

Men det pågår faktiskt ytterligare ett spårvägsprojekt i Sydney, och det är Paramatta Light Rail. Detta kommer vara ett isolerat system och inte ha någon kontakt med de andra linjerna inledningsvis. Den planeras ligga i Sydneys västra förorter och till stor dels dras längs en gammal järnvägslinje som nu lagts ner för att uppgraderas till spårväg. Byggstart var 2018, men det är först nu som bygget på allvar startat och allt ska vara klart för trafikstart 2023.

Framtida projekt finns det gott om i Sydney och det är inte sista spårvägen som kommer byggas. Modern spårväg har gjort ett återtåg i Sydney med besked. 



Om Spårvagnsstäderna

Spårvagnsstäderna arbetar för att det ska bli lättare att bygga spårvägar. Organisationen förmedlar kunskap och främjar samarbete om spårvägsprojekt. Medlemmar är kommuner och regionala kollektivtrafikmyndigheter. Föreningen välkomnar även företag och intresseorganisationer som associerade medlemmar. Spårvagnsstäderna vill underlätta finansieringen och förenkla regelverket för att bygga och driva spårväg. Spårvagnar är miljövänliga och effektiva. De är bekväma för resenären och skapar attraktiva städer.

Kontaktpersoner

Hans Cruse
Kanslichef
Hans Cruse