2018-12-05 10:04Nyheter

Referat: Seminarium om duospårväg lockade många nyfikna

Duospårvägen i Alicante har varit en framgång.Duospårvägen i Alicante har varit en framgång.

Den 4:e december var det dags för årets höstseminarium med Spårvagnsstäderna - denna gång i Borås. Temat var duospårväg och platsen som valdes för seminariet var inte en slump. Sjuhärad är ett område som pekats ut som tänkbart för duospårväg i framtiden.

 

En historisk tillbakablick

Dagen inleddes med ett anförande från Thomas Johansson, till vardags redaktör för tidningen Modern Stadstrafik. Johansson gav oss en överblick kring vad duospårväg egentligen är och hur det utvecklats de senaste decennierna. En sak var tydlig, konceptet duospårväg - spårvagn på järnväg - är betydligt mer svårdefinierat än vad det framstår. Är en spårvagn som kör på en gammal järnväg duospårväg? Eller är ett tåg som kör in på en spårväg duospårväg?

Med de tankeställarna i bakhuvudet så fick vi en överblick över hur utvecklingen skett i Europa. Det största flaggskeppet är Karlsruhes spårvägssystem som sträcker sig många mil utanför centralorten, men det finns ett flertal andra exempel runt om i Europa där man tillämpar konceptet att köra från närliggande orter in i en större centralort.

Johansson menar att framtiden för duospårvägen är tveksam, då byråkrati och säkerhetsregler gör vagnarna dyrare och byggnadsprocessen besvärligare. Men det finns ljusglimtar, bland annat duospårvägen i Sheffield som öppnade i november. Där har man i många fall tolkat bestämmelserna på järnvägen på ett annorlunda sätt och frångått den praxis som tidigare funnits av gammal hävd. Man motiverade detta med att det inte funnits någon anledning att ifrågasätta regeltolkningar och liknande för att järnvägen enbart använts av tåg. När nu spåren ska användas till annat så har det visat sig att regelverken inte är så stelbenta som man skulle kunna tro. Men det krävde vilja och samarbetsförmåga mellan myndigheterna för att nå dit. 

Thomas Johansson presenterade de europeiska duospårvägarna.

Thomas Johansson presenterade de europeiska duospårvägarna.

 

Duospårväg i Alicante

Dagen fortsatte med ett föredrag från en utländsk duospårväg, föredragen av David Moncholi Badillo som har arbetat i projektet. Duospårvägen i Alicante började sina dagar som en gammal dieseljärnväg som gick längs kusten. Järnvägen var en barriär längs hela kusttsträckan som förhindrade tillgång till stranden och tomterna intill järnvägen var allt annat än attraktiva.

När man byggt modern stadsspårväg inne i centrum, så byggde man en pilotsträcka på drygt en kilometer ut på den gamla dieseljärnvägen. Det mottogs mycket positivt, vilket gjorde att man beslutade sig för att konvertera och rehabilitera hela sträckan längs kusten. Den ekonomiska krisen 2008 satte käppar i hjulen för planerna och man nådde inte enda fram. Idag behöver man byta längs vägen till en dieselmotorvagn och resa sista biten. Men ekonomin är i rullning igen och sista biten kommer färdigställas så småningom. Nya fordon är beställda. 

Ombyggnationen av järnvägen har varit en succé. Barriärerna är borta och tomterna invid järnvägen är nu väldigt attraktiva. Stranden har också blivit lättare att nå, vilket underlättat för turistnäringen som är så viktig i området. Resenärsantalet på sträckan har ökat enormt och det är både pendlare och turister som reser med linjen.

Men allt har inte varit en dans på rosor. Ett enligt Badillo stort misstag för hela spårvägssystemet var att delarna i centrala stan las i tunnel. Detta gjorde projektet väldigt dyrt, och man hade kunnat bygga mycket spårväg i gatunivå för samma pengar och då dessutom haft möjlighet att påverka bilister och liknande genom att visa upp spårvägen som ett ett snabbt och effektivt alternativ till bilen. Då hade även trängseln i stan kunnat minska mer.

David Moncholi Badillo från IDOM var en av de ansvariga bakom det framgångsrika duospårvägsprojektet i Alicante.

 

Duospårväg i Sverige

Dagen avslutades med filmvisning av Thomas Lange från Stockholms spårvägar. För duospårvagnar har varit på besök i Sverige för uppvisning som en del av ett forskningsprojekt på VTI. Projektet presenterades och vi fick sedan följa duospårvagnarnas framfart i ett annat område som pekats ut som tänkbart för trafik, nämligen bygderna runt Linköping och Norrköping. Projektet mottogs mycket positivt, men tyvärr så har det inte blivit mer än så i nuläget. 

Projektet genomfördes under parollen "snabbare än bussen, närmare än tåget" och visar på att underutnyttjade banor bättre kunde användas med hjälp av duospårvagn. 

 

Sammanfattning

Att duospårväg har sina användningsområden är tydligt, men det kräver också att myndigheter och andra involverade visar ett intresse för att ta tillåta denna trafik på järnvägsnätet. Det finns stor potential i att kunna utnyttja järnvägssträckor som har nedläggningshotad persontrafik, och kunna köra resenärer direkt från dessa mindre orter in i centralorten (och vice versa) för att förbättra tillgången till jobb, studier och fritidsutbud. Samtidigt stärker man då kranskommunernas attraktion som gör att de får lättare att dra till sig människor och arbetsgivare då det finns högkvalitativ kollektivtrafik i närheten.

Duospårväg är ett fenomen som behöver följas upp av en uppsjö olika intressenter, men mycket arbete återstår innan den första duospårvagnen kan rulla i Sverige. 



Om Spårvagnsstäderna

Spårvagnsstäderna arbetar för att det ska bli lättare att bygga spårvägar. Organisationen förmedlar kunskap och främjar samarbete om spårvägsprojekt. Medlemmar är kommuner och regionala kollektivtrafikmyndigheter. Föreningen välkomnar även företag och intresseorganisationer som associerade medlemmar. Spårvagnsstäderna vill underlätta finansieringen och förenkla regelverket för att bygga och driva spårväg. Spårvagnar är miljövänliga och effektiva. De är bekväma för resenären och skapar attraktiva städer.

Kontaktpersoner

Hans Cruse
Kanslichef
Hans Cruse